Han räddade mig litegrann. Och jag önskar att han inte hade gjort det för det gör ondare nu. Nu när jag vet hur det är att bara vilja vara precis där man är. Nu när jag vet hur det är att bli saknad. Nu när jag vet hur det känns att vara viktig. Det gör hundra gånger ondare nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar